Om man ska ha cancer...

”Om man ska ha cancer ska det vara den här cancern”

Jag tar Pågatåget till universitetssjukhuset med en något orolig känsla i kroppen på denna [i mitt tycke] alltför tidiga måndagsmorgon. Det är Operationsdag! 

Prick klockan 08.00 kommer sjuksköterskan och kallar in dagens första patient. Det är jag. Med ett varmt leende presenterar hon sig och hälsar mig Välkommen. Vi går genom korridoren till rum ”Behandling 4”, ingen tvekan, operationslampan hänger i taket, jag har kommit rätt.

I rummet finns ytterligare en sjuksköterska som också presenterar sig och det varma leendet och vänligheten är påtaglig och känns definitivt mycket lugnande. De berättar om vad som nu väntar och att läkaren snart kommer. 

Jag får ligga upp på operationsbordet, på vänster sida. ”Nu ska vi duka upp” jo jag tackar jag... ”och vi ska tvätta rent”.

Sedan kläs jag in i gröna dukar kring operationsområdet med en liten öppning i ”tältet” så jag kan se ut... Läkaren kommer och han har minst lika varmt leende, är mycket trevlig och förklarar vad som nu väntar. 

Sedan följer Rakning av skallen [jag tänker ännu glesare hår än tidigare...] och Bedövning. De är noga med att förklara att vi kommer att hålla kontakten under hela operationen och berätta om vad vi gör. Efter bedövningen kollar de upp om jag känner något... nej då, ingen känsel. 

Under tiden operationen fortgår har vi alla fyra ett mycket trevligt samtal om jobb [vi är ju i samma bransch ;) ] resor, familj och en del annat. Tänk att man kan ha ett så trevligt samtal under omständigheter som är mindre trevliga...

Det trycker och spänner riktigt rejält under operationen. Ett par gånger svider det till alldeles förskräckligt och de går mig till mötes ;) och bedövar ytterligare. Det känns som om minst halva huvudet är avdomnat. De båda tumörerna skars bort och förhoppningsvis blev det inget kvar. Transplantationen av hud från halsregionen [ut mot axeln] var helt smärtfritt. 

Jag kommer på att jag måste fråga läkaren -Har du genomfört många liknande operationer? [om någon ska skära bort något på min skalle vill jag ju behandlas av ett proffs...]. Jodå, jag fick ett jakande svar! och sjuksköterskorna bekräftar läkarens höga kompetens och erfarenhet. Puuh, vad skönt, jag känner mig lugn! 

Operationen tog nästan exakt två timmar. Innan läkaren checkade ut förklarade han igen vad han gjort. Sakligt och proffsigt. I samtalet sa han och som också var ett svar på en av mina frågor ”Om man ska ha cancer ska det vara den här cancern”. Tack för det!

Därefter var det ”avdukning” och en del information om vad som ska göras framåt i veckan. ”Information till patienter opererade med hudtransplantat”. Återbesök om en vecka, då stygnen ska tas. Ring oss om det blir besvärligt...! Och framöver gäller solfaktor 50 och huvudbonad vid starkt solljus! Om ca 8 veckor kommer analysresultatet... så det är bara att vänta...

Jag har idag, som ni förstår, träffat ett helt fantastiskt operationsteam som verkligen gör skillnad! 

Innan det var dax för Pågatåget igen blev det en välförtjänt kaffe på Barista. 

Och nu stillar värktabletter en del av smärtan efter operationen...

Till sist: Varmt Tack för all Kärlek och Omtanke som ni, så många, visat mig genom meddelanden och samtal, jag är helt överväldigad!

och, inte minst, Tack Gud! I trust in you!